onsdag 2 oktober 2013

JaHa, tiden ja, den går och går

och inga barn blir gjorda , brukade min mamma säga. Men det var ju rätt länge sen, förståss.
Jaa vi har haft semester och jag stannade efteråt ett par veckor i stugan, ända tills de meddelade i media att en rymling från Karsudden några få mil från oss hade varit borta i flera dgar och ingen viste var han var. Men de fick fast hnom långt ifrån oss inte alltför länge efteråt. Men det hör väl till "åldern" att vara rädd för allting numera. Jag som inte var rädd för nånting förr. Jag har inget annat att skylla på. Och jag skulle ju inte kunna lyfta en brödkavel och slå nån i huvet med så jag rymde fältet och åkte med hem.

Vi har mycket blommor och ganska fint där nere nu, med inbyggd terrass och en helt underbar frukostveranda på framsidan. Helt insynsskyddad från alla håll utom vår lilla väg där ingen trafik alls förekommer. Vår frukost brukar ta ca 2-3 timmar med tidningen och korsorden och påtår m.m. Härligt.

Och nu är det höst och snabbt gult i träden utanför här hemma. Lite kallt i stugan också att komma ner på fredagen, var det i helgen som gick.  Vi påbörjade inflyttningen av de stora krukorna som förvaras i vävstugan under vintern. Några av pelargonierna flyttade jag också in i stugan. Så nu står de där och lyser röda i torpet små fönster.

Vi har en annalkande katastrof i byn. En av de rikare i byn vill bygga vindkraftverk i vår skog bakom oss. Vi skulle få det 300-400 m från oss och det är inte acceptabelt så vi gick ihop i höstas och överklagade, men hon har överklagat med advokaters hjälp, så vi kommer väl inte ha en chans att slippa detta. Vi får väl se. Jag jbbar just nu på vår nästa överklagan till Länsstyrelsen. Men det känns helt hopplöst.

Jag tappade sugen nu att skriva så jag säger gonatt och återkommer kanske snart. Vem vet??????