Jag har precis gjort ett nytt inlägg

                   men det försvann tydligen när jag skulle förhandsgranska det.

 

Byter till rött KÄRLEKENS FÄRG

och avslöjar nu att min "gubbe" ringde nyss

fick motta min beställning på fredagsmys,

SMÖRGÅSTÅRTA

och nåt gott till kaffet

 

Försökte förut lägga in en bild -

men texten jag skrev försvann vid det försöket.

Ni får tänka er en bild på en god smörgåstårta här

och kanske en kaka till kaffet.

 

Har så fina bilder på smörgåstårtor som

son och sonhustru har gjort

så jag gör ett nytt försök.

 

 Så här kan det nästan se ut framåt kvällen

 

fast vi får ju hålla oss inomhus förståss

(PS! bilden 10 år gammal)

 

Nu kollar jag hur det blev och hoppas att det inte försvinner igen

mystrabloggen

är den blogg som jag tänkte mig ha aktuella synpunkter på

och försöka ha kloka inlägg på det jag ser och hör i tidningar, radio och TV. Kanske t.o.m åsikter om det jag hör i vardagen. Men det blir inte lätt.
Jaa, tycka är ju inget svårt. Men att vara klok och sammanfattande kan vara en för stor uppgift för en pensionär som inte har arbetsfältet att tillgå.
Men vi får väl se hur det går. Viljan finns i alla fall.

Nu ska jag gå in på Hästmannen på facebook och se vad som finns där, efter att jag var och såg fimen för en stund sen.
Mycket bra film, och man tycker ju om "gubben".

Varför har jag bloggar

när jag inte skriver eller svarar mina bloggarkompisar......snabbt nog......

är det en GENERATIONSFRÅGA som så mycket annat när man tillhör en gammal, eller äldre, eller passé generation.
Jaa, inte vet jag vad det beror på, men konstigt är det att det inte kan bli av fast jag tycker det är så roligt.

Har funderat ganska mycket kring detta med sociala medier som det pratas så mycket om. :)
Hur gjorde vi förr (hmm). Jo, mormor på Öland och jag i Stockholm skrev brev till varann.
Om jag fick brev av henne på måndan fick hon vänta till måndan tre veckor senare på mitt svar. Jag hade svårt att hinna med oftare. Och hennes svar kom alltid inom en vecka. Hon skrev till flera än mig men alltid med samma snabba svar. OK det var den tidens skyldigheter att inte låta folk vänta på svaret. Idag med bloggvärlden är det väl lite samma sak, men det når ju så många fler. Och jag tycker det är roligt med bloggarna jag följer och människorna bakom dem. Och det är ju i princip gratis. Man behöver inte tänka på att ha frimärken hemma. Men det sorgliga är att det fina brevpappret som jag brukade köpa med egen logotype och fodrade kuvert i matchande färg inte används alls längre.

Jo, lite personligt blir det ju eftersom man gör en bloggsida med egna bilder och funderingar kring ett ämne. Det säger ju också en hel del om vem eller vad man är för en person.
Kanske ändå mer förresten.

Jag ska återigen försöka att ha en fast tid varje dag, vecka att gå in och skriva och läsa bloggar.
Om jag låtsas ha ett arbete att gå till i mitt lilla kontor vrje morgon klockan 10, och läser min favvo-blogg "Kaffe" så blir jag glad resten av den dagen.
Om jag sen schemalägger min Mindfulness-träning till kl.12 istället för 11, så har jag två timmar på mig att läsa mail, läsa bloggar, blogga själv. Det låter ju så rimligt så det är nog nästan genomförbart.
Vi hörs om en vecka så får vi se hur det gick med den tanken.
kramkram från mystra <3 font="">

SNABBARE ÄN SÅ HÄR...

har jag väl aldrig varit. Men idag ska jag försöka lägga in en bild för det ska visst gå bra nu. Testing.. testing...

Jaa, ser man på, det lyckades.....

 

Men ang. skrivandet är det så svårt att komma sig för att skriva här. Jag skriver mycket ändå, fast inte på det jag ska skriva.   
Min levnadshistoria.
Har en skrivbok vid sängen som kan liknas vid en dagbok. Men jag skriver inte varje dag i den heller. Men jag har fyllt tre stycken (tror jag) sedan 1979 då jag började. 
Och där finns mina hemlisar :)

När minstingen kom 1980

började jag skriva om hans liv och vardag, vilket var väldigt roligt. Men det har jag lämnat ifrån mig på ett USB till honom.
Skrivböckerna 2 st är kvar här. Och nån minsting är han ju inte längre.

Sen har jag en liten anteckningsbok jag skriver upp min mat i för det sa de på sjukhuset sist att man bör göra om man blivit lite äldre. Varför då?? frågade jag. Ja det kunde de inte svara på.
Men den var bra att gå tillbaka till när jag skulle kolla orsaken till min D-vitaminbrist i våras. Vad hade jag ätit??? Med normalvärdet 75-100 så var mitt alldeles för lågt på 34 så det blev vitamintabletter. Oftast beror det på att äldre inte kommer ut så mycket som behövs. Minst 35-40 min per dag i dagsljus, och det var långt, långt ifrån vad jag hade presterat. Och inte sköter jag mig bättre nu. Har ju fått El-moppen för att kunna ta mig ut. Men ingen tänkte på att det är för kallt att åka på den vintertid. Svinkallt. Vad nu det är för ett mått. Inte vet jag.

 

Jag har en fin skinnbok som jag noterar böcker jag vill läsa och böcker jag har läst. Den är jättemysig att ta i och det är roligt att notera vad man dyker på för böcker av resencenter och vad de tycker, sen skriver jag vad jag själv tycker.
Jag tror att jag har skrivit om min passion för skrivdon, enda sen barndomen, och då menar jag allt som har med skrivande och ord att göra. Är en ordmänniska som älskar att SE vackra ord. Hur jag vet att de är vackra?
Snittet, storleken, bokstavskombinationen kan göra ett ord vackert.
Ord som ger ett namn t.ex kan vara extra vackra för det är en person man tycker om. Eller mindre vackra när man förknippar ordet/namnet med en ointressant person. Men det händer ju så sällan. De flesta människor är vackra och intressanta, var och en på sitt sätt. :)
Och nu kom min kära sonhustru med dagens räkningar. Hon är vår brevbärare.
Nu är jag kaffesugen så det blir en paus här....
Hur lång vet man aldrig, den som lever får se.......
morsning & goodbye