torsdag 21 mars 2013

Ett helt dygn senare blev det...

men bättre sent än aldrig, heter det ju.
Idag hade jag två smarta tioåringar hos mig, och det är verkligen upplyftande. Mycket fantasi i rörelse om bilder på mjölkpaketen, och vad som hände på skolteatern idag. Det är så kul att lyssna på dem.

Barnbarnet frågade mig om hur många ställen jag bott på?
Menar du under hela mitt liv, frågade jag? Ja det menade han så jag började räkna på fingrarna och kom upp till 13 olika adresser. Va´många sa killarna. 
Men han hade bott på nästan lika många ställen.
Nä du, protesterade jag. Du har ju bara bott där du bor nu.Och så på landet förståss. Men han hävdade att han hade bott i Frankrike och Danmark och Holland och nåt mera var det nu var nånstans. Det visade sig att han räknade olika semesterhotell också och då kunde ju jag bräcka med minst lika många "utländer". 
Vi (åtminstone jag) har roligt varje dag han är här. Men jag längtar efter hans småsyskon varenda dag. Men jag kanske får träffa dem i påskhelgen.
Nu säger jag gonatt, sov gott.
Jag ska försöka gå in här minst en gång i veckan.