tisdag 18 augusti 2009

Nu avslutar jag dagen med en kortis

för nu måste jag göra lite annat än bara roa mig. Jag är verkligen en "datanörd" om man nu kan kalla en gammelmormor, farmor, svärmor, mamma och maka för detta ord som ger associationer till unga män med mycket datatid per dygn. Men i min familj är vi nog alla lite åt det hållet. Det är så roligt med allt vad man kan göra med datorn och med mobiltelefonen, men det återkommer jag till en annan dag. Kram och glada hälsningar och var rädda om er alla där ute mystra

Ja se skogsägare kan då förstöra










för oss sommarstugegäster. Varje år är det nånting runt om stugan som förändras så det blir en märkbar känsla för oss som bara bor där periodvis så att säga. Men vår första sommar för snart tjugo år sedan fick vi faktiskt en riktig äkta bonde och hans hustru till vänner på en av våra skogspromenader. Denne man har varit bonde på bygden i hela sitt liv, och hans far och farfar och farfarsfar oxå, och ännu fler generationer bakåt i hans familjeträd. Det är fascinerande att lyssna till dessa människors kunskaper för oss stockholmare. Även om jag tillbringat alla mina somrar hos morfar på Öland med liten gård, och stor smedja, för han var nämligen bysmed i Stenåsa på södra Öland. Känd vida omkring för sin förmåga att sko ilskna och svårskodda hästar.
Men tillbaka till bonden Karl-Erik och hans hustru Inga, som bjöd oss på middag ibland och på eftermiddagskaffe i lusthuset uppe på kullen. Vid ett sånt tillfälle beklagade vi oss över att all denna skogsavverkning ägde rum ända in på vår husknut. Det gick inte att gå i den skogen mer och inte den på andra sidan och inte den bakom o.s.v.
Han tittade godmodigt på oss med sina snälla bruna ögon och sa lugnt och stilla "att det är just det som kan vara ett problem ibland att stockholmarna tror att skogsägarna har skogen för deras skogspromenader". "men det är ju faktiskt vårt levebröd och vårt ansvar att se till att Sveriges skogar sköts ordentligt och förnyas när så ska ske." Men han höll med om att många avverkare lämnade skogens rester på ett alltför vårdslöst och förfulande sätt. Förklaringen till det är dyra hyrpengar för maskin och förare och att ingen längre går i skogen och städar efter avverkningen. Ingen tar ej heller hem vissa rester till ved vid egna härden eftersom även dagens bönder bor modernt med oljepanna eller eluppvärming.
Ja här kommer en bild från fjolåret när de tog alla höga vackra tallar som gav oss svalka vid värmeböljor. Man ser hur träden faller i bakgrunden, och en bild före och efter hoppas jag få med här. Nu gassar solen fritt på Lillstugans plåttak så våra nattgäster svettas. Men det är ju sommar. och vi har ju dusch och vattenslang. Kram till er alla som orkar läsa. mystra

Inte vilken byväg som helst...





för det här är faktiskt den gamla Riksettan från Stockholm till Örebro, via Julita och Läppe, bitvis längs Hjälmarens stränder. Det är alltså historisk mark som så många andra platser i vårt avlånga land. Här har Gustav Vasa, och hans efterkommande kungar farit förbi på Erikgata, och här har Fjärdingsman troligtvis lett sina smått kriminella sockenbor till och från arrestlokalen i Österåker, Sörmland. Gummor och gubbar har gått och åkt hästskjuts förbi till och från torghandel och kalas och kyrkbesök. Hela denna byggd är klassad som kulturhistorisk för det finns byar här som inte har blivit skiftade när lag och regering så påbjöd på 1800-talet. Det är en mycket vacker väg med små byar med olika mellanrum. Det enda som återkommer regelbundet är milstenarna som tyvärr är i dåligt skick nu efter ca 200 år ståendes på sina platser vid vägkanten. Här sitter vår gentlemannakisse Mio nu 17 år gammal.


Hans favoritsyssla är att följa med på promenad trots att han oxå haltar och har ledbesvär så vill han ändå gå med. Ibland sitter han på vägkanten vid stugan och tittar längtansfullt uppåt vägen men han går inte ensam som tur är. Vi tror att han är medveten om sin tilltagande dövhet för han hör inte bilarna förrän på nära håll numera. De är klokare än vi förstår.

Det var länge sen


jag var inne här nu. Det gör ju inte att kunskaper fylls på precis, när man gör långa uppehåll. Men vi har ingen möjlighet att koppla upp oss på internet när vi är på landet. Vi har i år försökt med mobil uppkoppling, men blir utkastade alltför ofta för att det ska vara värt 249 kronor i månaden, året runt när vi inte bor där. Därför blir det långa uppehåll. Jag ska försöka kompensera det nu.
Men jag har använt min kamera flitigare än vanligt i år så en del av resultatet får ni snart se.
Den 4 juni fick jag min efterlängtade knäoperation så nu är det protes på vänster höft och i höger knä. Är alldeles på riktigt "Halta Lotta" nu för efter operationen är jag 3cm lägre på vänster sida. Jättejobbigt att gå och vagga som en anka. Ryggont till max, kan man säga. Och alla sjukgymnaster har oxå haft semester så jag får ta tag i det problemet nu när alla är tillbaka igen.

Vår trädgård har ju p g a min låga rörlighet i sommar nästan lägat för fäfot. Nej det är inte sant för maken har jobbat hårt mellan sina renoveringsobjekt på vår Bastubod. Det kommer att bli fint där sen. Berättar mer sen. Hoppas bara att inte alla har tröttnat på att titta in här när jag vilat så länge. Men ni är varmt välkomna tillbaka