rehab rehab rehab.....

är det som gäller för mig nu under hela sommaren. Den röda färgen valde jag för den är en varningsfärg. Det känns som om hela min livssituation är en enda varning just nu. Blev igår utskriven från Huddinge sjukhus efter en re-operation av en höftled som byttes 1997 och nu hade blivit totalt söndertrasad. Så nu har en riktig "hantverkare" Sveriges skickligaste höftledsortoped har personalen berättat, modellerat om min vänsterhöft på ett högteknologiskt sätt. Jag har inte kunnat gå riktigt på egna ben sedan 1994 utan stöd av rullator eller kryckor. Men nu ska det finnas hopp om att jag till hösten kan gå utan stöd. Kanske med gåstavar, vilket jag mer än väl accepterar, bara jag får sträcka på ryggen igen. Men vad jag inte visste före operationen var att jag inte skulle få stödja på den vänstra höften/benet på hela tio veckor. Det låter som en hel evighet in i framtiden för mig just nu. Jag ska under denna sommar enda fram till den 10 augusti hänga på två kryckor och bara belasta den vänstra foten med max tio kilo. Det är en tuff belastning på en reumatikerkropp, men det måste ju gå. Så nu börjar jag att se framåt och framför allt längtar jag till mitt paradis.
Igår fick jag transport hit till Saltsjöbadens sjukhus för rehab-hjälp och det är en fantastisk plats. Jag hade tur att få både eget rum och sjöutsikt, så jag kommer nog att hämta mig bra här. När jag kommer hem i nästa vecka är det bara en vecka kvar till makens semester och då åker vi till stugan. Så det går väl ingen nöd på mig egentligen. Här ville jag lägga till en bild på Saltsjöbaden från nätet men det gick inte. Nu längtar jag efter att få vara med familjen och hoppas på en fin sommar på terrassen på baksidan eller den fina frukostverandan som ni kan se på bilden av mitt paradis. Ha det skönt alla goa medmänniskor därute i etern. mystra